Det gör fan ont! Är det såhär förvärkar känns eller? Det kommer och går hela tiden. Det hugger liksom till i underredet, en stickande smärta liksom. Och magen blir hård och lilleman rör sig jättemycket där inne. Jag ligger just nu i sängen och vilar, får se om det försvinner om en stund. När vet man att det är allvar liksom? Haha... Man är ju supernojig hela tiden, men jag tror knappast att det äe såhär dom riktiga värkarna känns. Det trycker på neråt på nåt sätt... Det är väl hans huvud som stöter emot nåt kanske. Aja, vi får väl se!

Så gott folk, jag har kommit så långt att boka tid till klippningen!    I morgon klockan ett rycker svallet! Ska bli sjuuukt spännande!! Men jag tänkte färga det ikväll eftersom vi inte hinner det i morgon... Vad säger ni? Svart igen kanske? Eller blir det för "hårt" liksom? Mörkbrunt? Rött hade ju varit coolt, men jag har nog för mörkt hår för att det ska gå... I sådana fall måste det blekas först. Hm... Vågar man på sig det?   

Nu ska vi iväg till Willys och handla lite inför söndag, vilket jag ser oerhört mycket framemot! =) Ska bli så fruktansvärt roligt att träffa alla! Många har jag inte träffat på flera år! Så detta är ju ett ypperligt tillfälle att återuppta kontakten igen.

Rött, svart, brunt? Vad säger ni?

Har haft en sjukt trevlig dag tillsammans med Johanna och Tinny på Entré idag. Äntligen börjar höstmodet ta fart och affärerna är fullproppade med assnygga kläder som jag vill haaa!!!    Men jag var duktig och hejdade mig, jag är trots allt fortfarande gravid, men inte länge till ;), men jag har ju en del kilo att bli av med först... Sen har jag verkligen min stil redo i huvudet och det kommer bli så jävla snyggt.   

Men lite blev det ändå =)

    Vit top från H&M 69,50

Armband från Glitter 69,50 Nagellack från H&M 29,50 tror jag! Och en Earcuf! Har inte riktigt bestämt mig om det är snyggt än haha...

Världens sötaste Tinny! Hon börjar bli så stor, men nu är hon ju skitrolig! Skrattar, snackar och hittar på bus.   

Jag har fortfarande den sjukaste beslutsångesten! Har ju pratat om att klippa av mig allt hår till en kort tuff frisyr. Men jag vet asså inte om jag vågar!!! Mitt hår är så jävla slitet så det bästa hade ju varit om jag bara klippte av skiten. För att hålla på med löshår med en liten nyfödd är ju inget jag vill... Plus att det kostar fan en jävla massa pengar...   Men kommer jag sakna det långa håret? Kommer Kalle tycka det är snyggt? Kommer jag klä i det?!? Johannas svärmor är frisör och det var hon som klippte Johannas ascoola frilla, så jag vet ju att hon kan ge mig den frisyren jag vill ha...

Gaaaaaaaaahhh.... Vad tycker ni?? Hjälp mig!

Jag har sådan fruktansvärd beslutsångest!!!!

Jag har ALLTID alltid velat våga mig på en kort, tuff frisyr men modet har inte räckt till. Min vän Johanna klippte sig kort för ett tag sen och det blev så in i helvetes snyggt! Jag var så avundsjuk så jag nästan dog. Här kämpar jag med löshår var och varannan dag och så går hon runt i en skitsnygg kort frisyr. Rackarns   

Jag har varit fascinerad över Rihannas frisyrer också. Hon är ju så snygg att man blir galen. Och när hon klippte sitt hår kort, ville jag bara springa till frisören och ha exakt likadant! Men modet räckte än en gång inte till!

Tänk er mig i det... Nu är jag en riktig härmapa, jag vet, Johanna ;) Men jag kommer förmodligen inte våga denna gången heller...

  Visst är det fräsigt! Det ser sjukt coolt ut i profil också, rakat på sidorna och en liten tofs i nacken! Asläckert ju!! Vad tycker ni? Ska jag våga? =)

Dagens Mamma är väldigt lik gårdagens   Jag trivdes så bra i det! Men jag bytte top i alla fall haha... Snart ska jag bege mig ner mot Entré och träffa Johanna & Tinny en sväng och fika! Ska bli väldans mysigt såhär i regnrusket! Den här gången glömmer jag fan inte paraplyet...

  Ha en bra dag allihop!

Har ni någonsin sett den danska dokumentärserien "Unga Mödrar"?

Jag vet inte om det är för att jag är gravid och själv snart ska bli mamma, men jag blir så otroligt jävla förbannad på dom här tjejerna. Ursäkta, men det här inlägget kommer innehålla en hel del svordomar, och det beror inte på att jag inte kan uttrycka mig, utan pga att jag svär när jag blir arg.   

I alla fall...

Nu såg jag inte dagens program från början men det jag såg var tillräckligt. Här har vi en ung tjej, som är 15 år och har precis kommit hem efter att ha fött sitt barn. Hon bor hemma hos sin mamma som har fem barn. Eftersom den här tjejen är så ung och nybliven mamma, vill kommunen hålla koll på henne så att hon klarar av det. Så innan hon fick åka hem blev hon övervakad i 10 dagar för att se att allt gick bra. Och därefter  skulle en person från kommunen komma hem till henne två timmar om dagen.

För det första, tycker jag att det är inte mer än rätt att dom gör så. Flickan är 15 år gammal och är aldelles för ung för att klara av ett sånt ansvar. Men hon säger själv att det är fruktansvärt jobbigt att ha dom över sig hela tiden, och att hon visst det kan klara av detta ensam. Pappan var förmodligen inte med alls i bilden och mamman till flickan tyckte inte alls att det var konstigt att hennes 15-åriga dotter nyss blivit mamma. 15 åriga flickor är inte menade till att få barn!!

Det visade sig också att hela familjen, inklusive alla barn, förutom det yngsta, rökte. Och inomhus (Och detta accepterades av mamman, att hennes 15-åriga dottern rökte hemma!!!!!!). Den 15-åriga flickan rökte genom hela graviditeten och var rädd för att det skulle visa sig vara något fel på sin lille son, men som tur var, var där ju inget fel på honom. Enligt henne. ÄN! Men nu var dom i alla fall "duktiga" och gick ut och rökte nu sen bebisen kom. Amen för helveteeeee...

Jag har själv varit rökare! Och i över tio år dessutom! Men när vi fick reda på att vi skulle få barn så slutade både jag och Kalle. Klart att det var lite svårt i början, men så fort man tänkte på det lilla livet hostandes inne i magen blev man ju aldelles kall och det gav en styrkan att sluta. Så dom som säger att dom inte klarar av att sluta för att det är såååååå jobbigt snackar bara skit! Det handlar om att dom inte VILL sluta! Annars hade dom ju gjort det! Man vill ju vara så hälsosam som möjligt när man bär på sitt barn, herregud, det är väl självklart!? Man får ju inga garantier alls till att han/hon kommer födas frisk, så då gör man ju allt man kan för att försöka få det att bli så. Jag kommer inte att utsätta mitt barn för nån rök alls. Ingen får lov att röka nära mitt barn! Jag är så glad över att jag slutade, för det är ju inte hälsosamt för någon. Men det är ett beslut man tar och jag dömer ingen som röker. Gör det inte nära mitt barn bara. Så ska det nog gå bra!   

Men i alla fall, hur tänker folk? Att sätta ett barn till världen är ju det största och viktigaste som finns i ens liv! Och sen är beslutet helt och hållet upp till en själv om man tycker att man klarar det. Den här 15 åriga flickan kanske inte gjorde det rätta beslutet om man tänker efter. Man måste alltid, för alltid, prioritera sitt barns bästa först! Jag vet inte vad jag mer kan säga... Jag bara blev så arg när jag såg henne. Hur tänker man alltså...

Om ni tvunget ska vara intima vid sån tidig ålder som 15, SNÄLLA, se till att ni skyddar er!!! För ni är definitivt inte redo att bli föräldrar...

Här har vi Dagens Mamma!

Vi har varit på möte med föräldrargruppen idag. Och det visade sig att vi saknade ett par! Tidigt i morse kom deras lilla dotter så ett stort grattis till dom! Så roligt, jag längtar tills det är vår tur...

Men det var trevligt idag! Jag har nog lugnat mig en del när det gäller att vara rädd inför förlossningen, men det går lite upp och ner. Idag känner jag mig bara förväntansfull, vem vet hur jag känner i morgon?   

Nu ska jag vila mig i soffan lite innan det blir till att sätta igång med hushållssysslorna. Här ser rent ut sagt för jäääävligt ut.   

Gravid vecka 36+0 (graviditetsvecka 37)

  Älskade Bebis  

Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.

Hopplösa Mamma Sandra

Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.

Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta. Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC.

Mina tankar

Jag har sagt det förut, men jag tycker verkligen att allting står stilla! Idag är det exakt fyra veckor kvar till BF, exakt 28 dagar. Jag hoppas så fruktansvärt mycket att han kommer innan dess.   När jag går in i vecka 38 får han hemskt gärna komma för mycket känns jobbigt just nu. I natt har jag varit uppe hela natten i stort sett. Jag har vaknat, gått på toaletten, gått och lagt mig igen och sen vaknat 1½ timme senare för att göra om samma procedur om och om igen. Det är otroligt obekvämt att försöka sova nu... Jag kan bara ligga på min vänstra sida och det gör i sin tur att hela armen och axeln värker hela dagarna.

Usch! Jag vill inte vara såhär gnällig, men det känns inte som det händer nånting alls! Förvärkar liksom, vad är det? Jag känner inget sånt. Ibland trycker det lite neråt och hugger till. Men inte mer än så! Jag har inte fått en enda bristning än! Och jag hoppas dom håller sig väck! Men förmodligen inte... Igår hade vi en otroligt livlig liten kille där inne i magen. Det var längesen han höll sån låda, men det var faktiskt mysigt!

Visst är jag fortfarande rädd och nervös inför förlossningen, men det går upp och ner. Just nu, i detta tillfälle, så vill jag bara ha honom i min famn!   

Magen

  Snart sprängs jag!!