9 månaders lång väntan är över och vår älskling är här. Nu har det gått en vecka sen han föddes men det känns fortfarande som om det vore igår.

Jag är otroligt fascinerad över hur fantastisk kroppen egentligen är. I 9 månader förändrades min kropp. Magen expandrade, men också höfter, rumpa, lår... Fötter och fingrar svullnade upp till det dubbla. Nu en vecka efter förlossningen känns det som jag har fått en helt ny kropp. Visst, som ömmar rätt rejält, men det känns ändå ganska ok! Magen är inte så stor som jag trodde och bristningarna finns där men är åndå ganska lindriga.

Tänkte bjuda på lite bilder på magen...

  Här har vi magen dagen innan Loke föddes.

     En  vecka efter förlossningen. (Lite svårt att ta bilder på sig själv =P)

Idag ska jag faktiskt bara ligga på soffan tillsammans med Lilleman och vila då jag har jävligt ont.. Jag tror att jag har haft för bråttom med att göra en massa saker och inte gett min kropp tiden att återhämta sig. Dumt, för det är inte roligt att ha såhär ont... =(

Kalle stack nyss iväg till sin tatuerare, ni får se resultatet senare... ;)

Okej, gott folk. Nu kommer jag skriva som det är. Familjemedlemmar kanske inte tycker är rolig läsning och så med detaljer men det kommer ändå ge er en bra känsla.

Det  verkar som att slemproppen släpper. Hela natten har det kommit en geggig, rosa, blodstrimmig massa. Inte som en klump utan det kommer lite pö om pö liksom. Och jag har haft sjuka menssmärtor att jag trodde jag skulle spy ett tag. Magen har dessutom också varit helt uppochner och jag har hört att det är vanligt att den "tömmer" sig innan en förlossning.

Just nu känner jag ingenting, SåKLART! Men nu känns det i alla fall som det händer grejer... Kan det inte sätta lite fart snabbare, kan inte vattnet gå eller nåt? GE MIG VäRKAR! GE MIG SMäRTA! Och dumma jag har berättat allt detta för Kalle som nu går på nålar och börjar bli irriterad att det inte händer "mer än såhär". Den mannen har noll tålamod, men det har visserligen inte jag heller.

Så nu väntar vi och hoppas på fler tecken på att det sätter igång! Vågar man ge sig ut på en fika eller nåt? Tänk så går vattnet mitt på Entré eller nåt? Jobbigt läge.. Men det är väl lika bra att sysselsätta sig. Detta kan ju ta hur lång tid som helst.

Anyway, håll tummarna!!!

Gravid vecka 39+0 (Graviditetsvecka 40)

Mamma

Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar

. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen. Oroar du dig för något! - Vad som helst, så ta upp saken när du är på kontroll hos din barnmorska.

Bebis  
Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser.

Mina Tankar

Jaha, en vecka kvar till BF. Jag har alltså en färdig bebis i min mage nu. Det går inte beskriva hur fruktansvärt mycket vi längtar nu, både jag och pappa Kalle. Varje dag ber jag om att få träffa dig, jag undrar ju hur du ser ut! Vem är den lilla krabaten som har legat i min mage i 9 månader och sparkat? Hur kommer du se ut? Vilken hårfärg har du? Kommer du känna igen min röst? Jag vet i alla fall att jag aldrig kommer kunna älska någon så som jag älskar dig, min bebis. Den känslan vi kände när vi var hos barnmorskan häromdagen, när ditt lilla hjärta slog för fort, det var det värsta jag varit med om. Rädsla. Panik. Kommer du vara frisk? Kommer jag bli en bra mamma? Kommer jag kunna ta hand om dig? Frågorna snurrar runt i mitt huvud, men framförallt längtan.

Det känns som jag varit gravid alltid. Och att det inte finns något slut på det här, jag har nog inte riktigt insett att du faktiskt kan komma när som helst. Kom när du vill, älskling. Jag är redo, så redo. Så länge du mår bra, det är det enda som betyder något för mig just nu.

Magen  

Ja, magen alltså. Här ska ni få se hur konstig magen kan se ut ibland...

Åh, ja och så måste jag via vad vi åt till middag igår kväll. Jäkla tur man har en man som är kock för jag hade aldrig kommit på att laga detta. Tur jag hade att där blev lite över som lunch till mig idag! Mumma!

Nu är här snabbstädat också, man får lov att ta genvägar när man är gravid för att böja sig är inte det lättaste... Ska snart ner en sväng och handla lite fika mm. Och se om Kalles iPhone kommit med posten idag, i sådana fall kan jag ju fixa den till honom också. För han är inte den tekniska typen ;)   

Ha en bra en!

Vi har varit en sväng hos vår barnmorska, för sista gången hos henne. Sen flyttar hon till en annan mottagning närmre hemmet. Hon var kanon, vi kunde inte haft en bättre. Så tack Ingrid för den här viktiga tiden i våra liv. <3Men allt gick inte som det brukar. När hon lyssnade på lillemans hjärta tyckte hon att det slog lite för fort och att han verkade uppjagad. Hon ville höra så pulsen sjönk annars fick vi åka in och få sätts en ctg-kurva en stund och se. Jag har aldrig någonsin, i hela mitt snart 25 åriga liv blivit så rädd. Det låter kanske sjukt men jag trodde jag skulle tupps så nervös jag var... Pulsen gick inte ner så vi satte oss och pratade lite och att vi skulle lyssna sen igen. Det fick vi gjort och då hade han lugnat sig. Tack och lov... Jag började få bilder i huvudet om akut kejsarsnitt och kände sån oerhörd rädsla... Men allting slutade bra. Han lugnade ner sig och hjärtat slog som det skulle. Det kan berott på att jag mår som jag gör idag. Ingen sömn på typ två-tre nätter och mår allmänt kass. Så nu ligger vi i soffan tillsammans och ska försöka slappna av lite och förhoppningsvis så sova ett par timmar också...Skräms aldrig så igen, lilleman. Du gör dina föräldrar livrädda. <3

Yiiiikes, vilken lång natt det har varit! Jag har fått springa som aldrig förr, det är så jäääävla drygt. Känns inte som jag har sovit nåt alls.

Och igår trodde jag faktiskt att det var nåt på G också. Jag hade sjuka mensliknande smärtor i både mage och ut i ryggen och magen spände sig som fan och det gjorde faktiskt lite ont! Men jag lyckades ändå somna på soffan och när jag gick in i sängen kände jag att det hade gått över. Wtf liksom! När ska det sätta igååååång!?   10 dagar kvar tills beräknat datum. Hoppas innerligt han kommer innan dess!

Kan Emma få rätt idag möjligtvis?

17/8 Fredrik    

25/8 Kalle    

Godmorgon!

Fan, vad skönt att vakna upp till ösregn idag. Då det inte är 25 grader, sååå skönt. Då kanske mina fötter håller sig normala idag...   

I natt har jag sprungit typ 6 gånger på toaletten, snacka om att lilleman har tryckt extra mycket på blåsan. Jag hatar nätterna nu för tiden, man får ju ändå aldrig sova i ett svep. Drygt.

Kalle ska jobba idag igen, så trist! För mig alltså, ville ju ha sällskap idag. Bara ligga och mysa hela dagen och titta på massa filmer... Men så får det bli i morgon istället, då är han ledig.   

Just det! Vi fick en Babybjörn bärsele av en kompis till Kalle! Den är ju helt oanvänd! Kanonbra ju.

Snacka om att vi har allt till lilleman nu! Bortskämd unge, redan inne i magen!

Nä nu ska jag hoppa lite på Kalle, han kan gott stiga upp! =)    

Nu har jag fan fått nog, ursäkta men jag måste verkligen få kräka av mig annars kommer jag bryta ihop totalt!

Jag är så in i helvetes trött på att vara gravid nu! Besvären blir bara värre och värre heeeela tiden. De senaste veckorna har jag börjat känna mig som en jävla pensionär! Jag kan verkligen knappt röra mig. Mina knä är helt fuckade, jag kan varken böja eller resa mig utan att det gör sviiiiinont. Mina händer och handleder är cp, när jag vaknar på morgnarna kan jag knappt röra fingrarna och det gör också svinont, plus att mina fingrar ser ut som prinskorvar!

Och fötterna ska vi inte ens snacka om. Alltså allvarligt, ni får se själva, så behöver jag inte skriva hur jävla jobbigt det är! Jag ser verkligen ut som en jävla elefant.

  Detta är verkligen inget man skrattar åt. För detta är INTE roligt. Jag får vara glad för att det är sommar så jag kan gå i flipflops, för det är de enda skorna som passar mig just nu. Det gör så ont att gå så ni anar inte. Ni ser ju hur svullen jag är.

Jag har hela tiden tyckt att jag har haft en hyfsat bra graviditet, och att den inte har varit för svår för mig. Mm, eller hur! Nu är det katastrof. Allt jag gör går åt helvete. Jag kan knappt gå, inte stå, sitta eller ligga. Allt jag tar i tappar jag för att känseln i händerna försvinner då och då. Och när man tappar nåt, vart hamnar det då? Jo, på golvet och då måste jag ju börja mig vilket är ett helvete det också.

Sorry, Lilleman, men du får fan inga syskon. Nu vill mamma ha ut dig annars blir jag nog snart inlagd på psyk.

Så. Tack.